Norden stärker sin språkgemenskap: Ny deklaration om nordisk språkpolitik

Den första nordiska språkdeklarationen antogs 2006. Denna revidering tar upp moderna utmaningar som digitalisering och globalisering och syftar till att främja en starkare språklig sammanhållning.

I den nya deklarationen betonas vikten av alla nordiska språk – från de skandinaviska språken danska, norska och svenska till finska, isländska, samiska, färöiska och grönländska. Dessutom erkänns teckenspråk, nya modersmål och ett antal minoriteters språk som talats under lång tid i Norden.

– Jag är glad att vi nu har en reviderad språkdeklaration! Grunden är lagd för en övergripande, samlad, långsiktig och effektiv språkpolitik med fortsatt samhällsbärande, starka och levande nordiska språk. Det är viktigt för att stärka demokrati, delaktighet och att fortsätta utvecklingen av en gemensam nordisk identitet, understryker Sveriges skolminister Lotta Edholm.

Framträdande i den nya politiken är att deklarationen ska kompletteras med mer dynamiska, treåriga arbetsprogram som ska kunna anpassas till förändrade behov och tekniska framsteg. Detta signalerar ett mer flexibelt förhållningssätt till språkpolitiken, vilket har efterfrågats i takt med att det språkliga landskapet i Norden utvecklas.

Ett huvudfokus för de nya initiativen är att stärka förståelsen av och förmågan att kommunicera på de skandinaviska språken, som har varit på tillbakagång, särskilt bland unga. Ministrarna hoppas att stärkt språkundervisning, ökad tillgång till nordiska medier, bevarande av små språk och utveckling av språkteknologi ska förbättra situationen.

– Deklarationen om nordisk språkpolitik har en stor betydelse för de nordiska relationerna då den lyfter fram språkens centrala roll i vår nordiska gemenskap. Den nordiska språkgemenskapen är viktig för den fortsatta utvecklingen av det nordiska samarbetet inom olika sektorer och samhällsområden. Som nordisk gemenskap vill vi bevara, använda och utveckla alla våra språk – tillgång till språk är ju ytterst en fråga om frihet, demokrati och jämlikhet, säger Sveriges kulturminister Parisa Liljestrand.

Den uppdaterade deklarationen lyfter också fram språkens betydelse i ett bredare samhällsperspektiv, erkänner deras roll i att främja demokrati och kulturell förståelse, och understryker behovet av språklig anpassning i digitala och internationella sammanhang.

Denna historiska förnyelse av den nordiska språkpolitiken är ett viktigt steg för att bevara Nordens språkliga mångfald och stärka regionens gemensamma identitet.

– Inom det nordiska samarbetet pågår nu ett omfattande arbete med nya samarbetsprogram för de kommande fem åren. Den reviderade språkdeklarationen är ett dynamiskt verktyg för att stärka den skandinaviska språkförståelsen och den nordiska identiteten och därmed skapa bättre möjligheter för nordiskt samarbete i en tid då vi verkligen behöver det.